Specialistutbildning

Socialstyrelsen fastställde 2015 de nya bestämmelserna för läkares
specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8), vilka ersatte de tidigare föreskrifterna (SOSFS 2008:17). På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa om vilka regler som gäller. Observera att intyg och ansökningsblanketter skiljer sig åt beroende på enligt vilken föreskrift du ansöker om specialistkompetens.

Målbeskrivning
Målbeskrivningarna för de olika specialiteterna har arbetats fram i samråd med specialistföreningarna.

Innehållet i målbeskrivningen är att betrakta som föreskrifter och måste uppfyllas av den blivande specialisten.

Checklistor
Som komplement till Målbeskrivningarna har SFRM utarbetat “checklistor” för respektive mål. Dessa ska utgöra stöd för den blivande specialisten och handledaren när man lägger upp utbildningsplanen. Checklistorna är framtagna av Utbildningsgruppen i Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin.

Checklistorna är således SFRM:s föreslagna specifikationer för att tydliggöra vad som krävs för varje av Socialstyrelsen fastställt delmål.

ST-kontrakt och tjänstgöringsplan
Det är starkt rekommenderat att man inför sin ST tillsammans med verksamhetschef/ST-chef, huvudhandledare och studierektor upprättar ett ST-kontrakt och en tjänstgöringsplan där man t ex specificerar vilka placeringar och kurser som skall ingå. Även tid avsatt för vetenskapligt arbete, förbättringsarbete och specialistexamen kan rekommenderas. ST-kontrakt och tjänstgöringsplan bör uppdateras regelbundet under ST.

Ett moment som i vissa delar av landet är svårt att tillgodose är tjänstgöring/auskultation inom Vuxenhabilitering (då det finns ett fåtal verksamheter i landet) Av denna anledning har vi sammanställt en lista över sådana verksamheter där man gärna tar emot ST-läkare för såväl kortare som längre placeringar:

Kurser
SK-kurser är kurser som finansieras av och står under granskning av Socialstyrelsen. Dessa kurser är avgiftsfria (utöver kost/logi) och specificerar tydligt vilka delmål inom respektive specialitet som uppfylls. SK-kurserna publiceras i Socialstyrelsen kurskatalog. En del kurser går väldigt sällan som SK-kurs och man kan då behöva se sig om efter andra alternativ.

Flera av de kurser som nedan benämns som obligatoriska eller rekommenderade försöker vi i SFRM se till att de arrangeras med viss regelbundenhet, och det kan i sådana fall hända att de arrangeras som ”fristående kurs” utan finansiering av Socialstyrelsen. Likaså finns andra aktörer som arrangerar och granskar fristående kurser (t ex Lipus). Det viktigaste är att man tillsammans med sin handledare ser till att relevanta delmål uppfylls.

Obligatoriska kurser
Utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar behövs för varje delmål där kurs finns angivet som lärandemetod i rutan ”Uppföljning” ett intyg på deltagande i kurs som innehåller detta delmål. Om rutan ”Uppföljning” är tom innebär det att “Metod​ för lärande (2008) / Utbildningsaktivitet (2015)” enbart är en rekommendation.

Det gör att följande delmål, från Socialstyrelsens målbeskrivning, kräver intyg om godkänd kurs:

  • ST enligt SOSFS 2008:17: delmål 1, 2, 6–10, 16–18
  • ST enligt SOSFS 2015:8 delmål a1, a2, a5, a6, b1–b5, c1, c2, c6–c10, c13

Det är upp till varje ST-läkare att i samråd med sin handledare säkerställa att man vid ansökan om specialistbevis uppfyller ovanstående delmål.

Av SFRM rekommenderade kurser
SFRM, genom Utbildningsgruppen, rekommenderar nedanstående kurser.

  1. Ryggmärgsskaderehabilitering Rehabilitering av ryggmärgsskador är ett medicinskt område som är beskrivet som delmål i SoS målbeskrivning. Området är ”smalt” men specialitetsspecifikt. Kurs 1 är rekommenderad i specialitetens checklista relaterat till det fastställda målet.
  2. Hjärnskaderehabilitering Rehabilitering av hjärnskador är ett medicinskt område som är beskrivet som delmål i SoS målbeskrivning. Området är ”smalt” men specialitetsspecifikt. Kurs 2 är rekommenderad i specialitetens checklista relaterat till det fastställda målet.
  3. Rehabilitering vid kroniska neurologiska sjukdomar Fördjupad kunskap om neurologiska sjukdomar och deras rehabilitering är grundläggande i specialiteten. Detta område beskrivs i ett särskilt medicinskt delmål och kurs 3 är rekommenderad i checklistan.
  4. Smärtrehabilitering Rehabilitering vid långvariga icke-maligna smärttillstånd är ett av specialitetens huvudområden som finns beskrivet som ett medicinskt delmål. Kurs 4 är rekommenderad i specialitetens checklista relaterad till det fastställda målet. Ämnet har en dock en bredare klinisk förankring med fler intressenter, inte minst primärvården.
  5. Vuxenhabilitering Specialitetens utökade ansvarsområde avseende vuxenhabilitering motiverar ett eget medicinsk mål i SoS målbeskrivning och en rekommenderad kurs (kurs 5) i checklistan.
  6. Rehabiliteringsmetodik Kunskap i rehabiliteringsmetodik (kurs 6) är synnerligen basal för specialiteten. Metodikkursen är rekommenderad i specialitetens checklista och den blivande specialisten bör helst gå kursen tidigt under specialistutbildningen.

De här sex kurserna stämmer delvis med de av Socialstyrelsen fastställda obligatoriska kurserna men hänsyn har också tagits till vad man inom SFRM anser vara grundläggande kunskaper som kräver fördjupning utöver den kliniska placeringen. SFRM genom Utbildningsgruppen och ST-rådet försöker vara drivande i att dessa kurser arrangeras regelbundet, och har därför sammanställt ett önskemål/förslag till kursplanering kommande år.

Därutöver står det ST-läkaren fritt att fördjupa sig i andra områden eller gå olika kurser, såväl SK-kurser som andra, beroende på inriktning och intresse/profilering.

Litteraturtips
Under respektive delmål i SFRMs checklistor (se ovan) finns tips kring litteratur.

Internutbildning
SFRM kan inte ge några rekommendationer kring vilken mängd av tid som bör avsättas för internutbildning för ST-läkare men nedan följer ett exempel på hur ett arrangemang av internutbildning kan se ut i syfte att ge inspiration.

Exempel på hur internutbildning kan se ut:
I Region Östergötland hålls inom rehabiliteringsmedicin en utbildningsaktivitet som innebär en serie ”ST-seminarier”. Såväl ST-läkare som handledare läser monografin ”Braddom´s  Physical Medicine and Rehabilitation” efter en gemensam plan. En gång per månad har de ett obligatoriskt seminarium på 2 timmar, som avhandlar några kapitel. En ST-läkare är ansvarig för seminariet och ska ha föreberett en sammanfattning av avsnittet med frågor för vidare diskussion. Övriga deltagare skall ha läst avsnittet och aktivt ta del i seminariet för att utbildningsmomentet ska godkännas. ST-läkare kan antingen delta på plats i Linköping eller via SKYPE för företag. Planen omfattar ett 20-tal seminarier och sträcker sig således över två år. Sannolikt kommer detta att fortsätta som ett roterande schema så att alla ST-läkare kommer att hinna gå igenom hela boken.

Representanter från Region Östergötland tycker att modellen fungerar bra och borde kunna anpassas till andra regioner/klinikers förhållanden. Eventuellt kan annan inläsningsuppgift/litteratur väljas. En förutsättning är att någon engagerar sig och håller i den praktiska planeringen och att alla (även handledargruppen) läser och deltar. Antal deltagare bör ej vara allt för stort för att få fungerande diskussioner.

Blanketter
Under Blanketter finns länkar till Socialstyrelsen för t ex Ansökan om specialistkompetens, Intyg om klinisk placering/auskultation/kurs m m.

 

Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin