Föreningsaktiviteter

Föreningsaktiviteter, Uncategorized

SFRM skriver till Socialminister Annika Strandhäll

Brev till Socialminister Annika Strandhäll

Försäkringskassans snäva bedömningar stör rehabiliteringsprocesser

Hej!

Som representanter för Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin vill vi gärna kommunicera våra medlemmars upplevelser i fråga om sjukpenning och sjukersättning för människor med skador och sjukdomar i nervsystemet och komplex smärtproblematik.

Flera av våra medlemmar har vittnat om att det är svårare för patienterna att få tillgång till sjukpenning och -ersättning. Rehabiliteringsprocessen blir störd när patienternas rätt till sjukpenning ifrågasätts och rigida regler tillämpas. Underlag som lämnas av läkare med stor erfarenhet och kompetens inom rehabiliteringsområdet ifrågasätts och underkänns, trots att det ofta finns ett helt teams kompetens bakom intygen. Det efterfrågas mycket kompletteringar, trots att adekvat information redan finns med i intygen. Detta innebär ett merarbete för berörda läkare som får tas av patienternas tid (Läkartidningen 2016-12).

Bland annat anser Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) att Försäkringskassan (FK) behöver arbeta mer att ”utreda ärenden utifrån vad varje specifikt ärende kräver samt samordna sjukskrivningsprocessen på ett tydligare sätt” (Läkartidningen 2017-06)

Avseende sjukersättning så krävs i dagsläget att arbetsförmågan är prövad mot optimalt anpassade arbetsuppgifter. Detta även när patienten är väl känd av rehabteamet och har haft aktivitetsersättning i flera år (som FK inte utnyttjat för att samordna med Arbetsförmedlingen). I många fall kan detta leda till att patientens tillstånd faktiskt försämras. Därtill förefaller FK ha naiva föreställningar om att det ute på arbetsmarknaden skulle finnas gott om ”optimalt anpassade arbetsuppgifter” eller, som en handläggare formulerade det, ”ett arbete utan krav” som hon undrade om patienten kunde fungera i. Ett ”arbete utan krav” är inte ett arbete utan en sysselsättning.

Beslut från FK tar ofta lång tid, samtidigt som man förväntar sig att sjukvården ska kunna leverera svar omedelbart.

Rättssäkerhet står enligt Ann-Marie Begler, generaldirektör FK, högst upp på agendan (Aftonbladet 180212). Föreningens uppfattning är att handläggningen idag innebär att patienterna inte får en korrekt och rättssäker bedömning. Bedömningen bygger idag mycket på hur mycket erfarenhet och kompetens en handläggare har rörande en viss patientgrupp. Kompletterande uppgifter i form av försäkringsmedicinska utredningar (FMU) tas inte alltid hänsyn till av FK. Många gånger är det svårt för den medicinska expertisen att förstå vad FK bygger sina beslut på. Denna påverkan på rehabiliteringsprocessen innebär också en försvårad samverkan och tveksamheter när det gäller rättssäkerheten i processen. I värsta fall hamnar patienten i ett utanförskap mellan olika myndigheter, där ingen tar ansvar till slut.

”Den som drabbas av ohälsa ska inte behöva vänta på Försäkringskassan för länge för att FK ska ha tillräckligt underlag för beslut” (Annika Strandhäll).

Det är nu mycket angeläget att Försäkringskassan ser över tillämpningen av reglerna så att patienterna får det de har rätt till. Försäkringskassan behöver också ha förtroende för de som skriver intygen och ta sitt ansvar så att rehabiliteringsprocesserna flyter på.

Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin

Marianne Lannsjö, rehabläkare           Wolfram Antepohl, rehabläkare

Ordförande                                                       Informationsansvarig

Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin